Idag, vill jag bara dra täcket över huvudet.

Två nätter i rad har jag drömt så verkligt att jag inte vetat vad som varit sant eller inte när jag vaknat. Det är ganska sjukt, jag drömmer aldrig (man drömmer ju varje natt, men jag minns aldrig mina drömmar). Jobbigast är det när man inser att det bara var en dröm, när man vill att det ska vara verklighet..



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0